Varför är allt så komplicerat ibland? Ena stunden känner man sig underbar, älskad och vacker. Sedan omvandlas ens tankar  bara till de negativa. Jag är tjock, jag är ful, jag är äcklig osv. Varför blir det så? Helt plötsligt rasar allt och det folk har sagt till en blir som ens skuggor. Man skriker, man gråter. Man slår på saker. Men inte hjälper det. Det hjälper inte alls! Så man får ta sig samman, gå till ett rum där bara du är. Och sätta dig ner på golvet, på en säng eller en soffa/stol. Blunda, tänka och andas. Även om ens värld rasar samman, går det lika snabbt att bygga upp den. Bara med lite tålamod och med alla positiva komplimanger i bakfickan då är det inte svårt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det känns som om något sprängs i mig. I slowmotion. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra!? ...

Det är inte ofta jag skriver här.. Men det är för att jag inte alltid behöver skriva av mig eller mår dåligt. Den här bloggen har jag för att kunna skriva av mig utan att någon ska behöva ta illa vid.   varför har allting börjat snurra? Hela min ...

Jag hatar att tänka, tänka tillbaka på allt som har hänt. Jag förlorade min bästa vän för några månader sen. Hon förvandlades till en helt annan människa. Hon var inte sig själv lik. Jag kände att jag inte kunde lita på henne längre. Men fan lättar d...

Ibland undrar jag om folk förstår vad jag menar när jag säger vissa saker, ibland känns det som om jag förklarar väldigt krångligt. Iallafall så har jag börjat tänka väldigt mycket på vad som hände för ett halv år sen. Det är ingenting jag gillar att...